Munkkulla Kyrkslätt, Nyland

Munkkulla ägdes på 1300-talet av Padis kloster i Estland, och snarast syftar namnet på det förhållandet: fl. är genitiv plur. av munk. Ett tillnamn Munk har funnits i Nyland och finns fortfarande, t.ex. Anders Munk 1420 i Sjundeå. Också detta kan tänkas bilda fl. i Munkkulla. Jansson, B. 1930:255, Lindberg 1930:281.

kulla Ordet kulle hör till de svaga maskulinerna som i finlandssvenska dialekter har förallmänligat formen på -a. Som efterled i bynamn uppträder -kulla drygt 50 gånger i de södra landskapen, men saknas i Österbotten, där det dock är vanligt i gårdsnamn (Karsten 1921:622). Ordet ingår också i naturnamn, oftast i bestämd form. I många fall är gårdsnamnen säkerligen givna av jordägarna själva, och efterleden får betraktas som en yttring av namnmodet. Då bostäder ju gärna placeras på kullar är namnvalet sakligt sett väl motiverat. Jfr Valtavuo-Pfeifer 1998:54. En speciell bakgrund till vissa åländska namn av detta slag, sammansatta eller osammansatta, har Hellberg velat se i förekomsten av gravkullar från forntiden (1967:166 f). Totala antalet upptecknade namn innehållande ordet kulle är omkring 1 600 (LEX).

munk Den relativt vanliga fl. Munk- har samband med klosteregendomar i synnerhet i södra Finland. Padis kloster fick 1351 patronatsrätt över Borgå med kapellen Sibbo och Pernå. Gardberg 1996:141 f. Olika fiskeplatser och marker tillhörde klostret och brukades av dess folk, som inte alltid behövde vara munkar. Om fl. i äldre tid hade formen Munke- eller dylikt är det fråga om en genitiv plur. Granlund 1956:140 f. Lars-Erik Edlund har diskuterat munk-namnens förekomst längs Norrlandskusten och ställer åtminstone en del av dem i samband med kustsjöfarten och, hänvisande till en utredning av Jarl Gallén, speciellt med franciskanernas färder (1989:150 ff.). Även som tillnamn har Munck kommit att ingå i ortnamn.

Jansson, Birger, 1930: Byarnas och gårdarnas namn (i Kyrkslätt). I: Jansson, Algot... s. 246–276.

Lindberg, Julius, 1930: Församlingen, kyrkan och prästerskapet (i Kyrkslätt). I: Jansson, Algot..., s. 279–400.

Abramsby, Ådbäck, Alsböle, Ängvik, Aspsjö, Båtvik, Bergstad, Bergström, Bessnoos bol, Biskopsböle, Blessi, Bobäck, Bodkulla, Böle, Bondarby, Brendberg, Bro, Danskarby, Dåvits, Domarkulla, Domvik, Edis, Edö, Estby, Evitskog, Finnby, Finnsbacka, Friggesby, Frodanäs, Gavelsbacka, Gesterby, Getbacka, Getberg, Gillobacka, Grams, Grännäs, Grundträsk, Gudlösböle, Gumbacka, Gunnarsby, Gunnarskulla, Haapajärvi, Häggesböle, Hällnäs, Hila, Hilabäck, Hilapers, Hindersby, Hirsala, Honskby, Hullus, Ingels, Ingvalsby, Järsö, Jolkby, Jorvas, Junkars, Kalljärvi, Kanskog, Kantvik, Kärrans, Karuby, Kattholm, Kauhala, Kivike, Knappans, Knopps, Kolsarby, Köpas, Korkkulla, Koskis, Krogs, Kuritans, Kvarnby, Kvasborg, Kvis, Kylmälä, Kyrkbacka, Kyrkslätt, Kyrkslättsby, Långstrand, Lappböle, Leivosböle, Lillkanskog, Loviselund, Marsarby, Masaby, Mattby, Medvastö, Munkkulla, Nägels, Näse, Navala, Nissby, Notbacka, Obbnäs, Oitbacka, Örmeros, Österby, Överby, Överkurk, Pålsby, Petäjärvi, Porkala, Putvik, Rampulbacka, Rembas, Rilax, Rödby, Rullarsböle, Sarvvik, Sevals, Skinnars, Skräddarby, Skyttkulla, Smedsby, Smedsede, Sperrings, Storkanskog, Storms, Strömsby, Stubbans, Sunaby, Sundsberg, Tammikylä, Tillans, Tolls, Torsvik, Träskby, Tvära, Ulfsundsby, Värby, Vårnäs, Vaspar, Veikkola, Vilhelmsberg, Vittkars, Vitträsk, Vols, Ytterkurk

Mukakulla 1415

Munkkekulla

Munckekul 1540 1/2 bol