Ordet torp i den medeltida betydelsen ’utflyttargård’ är sällsynt i Finland, bortsett från Åland, men tycks föreligga i det äldsta belägget för Kattholm. Bebyggelsen har legat på en holme, varför den yngre sl. är naturlig. Fl. bör vara personsyftande såsom i en stor del av de gamla namnen på -torp, kanske ett binamn bildat till ordet katt(a).
holm, holma De finlandssvenska dialekterna känner både holm m. och holma m. Vid Finlands kuster har upptecknats ca 5 500 namn med dessa efterleder. Holmarna tycks i regel ha varit ekonomiskt intressanta genom att de är skogbeväxta och erbjuder möjligheter till bete och höbärgning. Bägge ordformerna ingår också i bynamn, formen på -a endast i Ålandsområdet (Asterholma m.fl.), där också möjligheten av pluralt -a finns. De flesta av de 42 bynamnen av detta slag finns i den sydvästra skärgården. Efterleden -holm har varit populär i givna namn på slott och gårdar, vilket avspeglas också i en del av det finlandssvenska materialet. Zilliacus 1989:37 ff., Mattisson 1986.
torp De åländska och nyländska bynamnen av typen Torp-, -torp(a) , sammanlagt ett dussin, har åtminstone i de medeltida bildningarna betydelsen ’utflyttargård’. En yngre innebörd ’dagsverkstorp’, som har större spridning, uppträder knappast i bynamn. Thors 1953a:10 ff., Hellberg 1987:116 ff., Valtavuo-Pfeifer 1998:180 ff.
Kattothorp 1353
Katholm 1535
Kattheholm 1540