Tidigare namn calaxhålm 1585, Kalax holmar 1639. Byn har hört till Kalax. Relationen mellan det äldre och det yngre namnet är oklar och det yngre är svårtolkat. Fortelius föreslår tveksamt ett *karl(a)gardh, med karl eller Karl i fl., hänvisande till att liknande finns på Gotland. Fortelius 1999:37 f. Kanske skulle man våga ansätta en utgångsform *Kalakari ’fiskskäret’, vari slutledens k tonaliserats, sedan den utvidgats med epexegetiskt -holm. I vanliga fall kvarstår k (Pitkänen 1985:90 f.).
holm, holma De finlandssvenska dialekterna känner både holm m. och holma m. Vid Finlands kuster har upptecknats ca 5 500 namn med dessa efterleder. Holmarna tycks i regel ha varit ekonomiskt intressanta genom att de är skogbeväxta och erbjuder möjligheter till bete och höbärgning. Bägge ordformerna ingår också i bynamn, formen på -a endast i Ålandsområdet (Asterholma m.fl.), där också möjligheten av pluralt -a finns. De flesta av de 42 bynamnen av detta slag finns i den sydvästra skärgården. Efterleden -holm har varit populär i givna namn på slott och gårdar, vilket avspeglas också i en del av det finlandssvenska materialet. Zilliacus 1989:37 ff., Mattisson 1986.
Fortelius, Bertel, 1999: Ortnamnen i Korpo. Åbo.
Pitkänen, Ritva Liisa, 1985: Turunmaan saariston suomalainen lainanimistö. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 418. Helsinki.
Kalgar Holm 1677
Kalgar Hollmar 1678
Kalax Korpo