Beskrivning

Fl. i önamnet är nöt ’nötboskap’. I den danska segelledsbeskrivningen från 1200-talet omtalas Malmö, som har identifierats som Nötö på grund av naturförhållandena. Zilliacus 1990:300. Om boskapsskötsel på ön vittnar ett namn som Vallarhusen ovanför byn. Namnbytet har skett sedan ön tagits i bruk som sommarbete för boskapen.

Namnelement

ö I de finländska skärgårdarna har upptecknats ett tusental namn med slutleden i bestämd eller obestämd form, och bland dessa uppträder 180 som by- eller sockennamn. Benämningen ö, fornvästnordiskt ey, dial. öj f., tillkommer större öar med förutsättningar för bete och ofta jordbruk. Många öar har först tagits i bruk sommartid för att senare bli bebodda året om. Vissa namn som slutar på -ö är inte äkta ö-namn utan är skrivarrationaliseringar eller är av finskt ursprung med finsk slutvokal. Zilliacus 1989:34 ff. Flera namn som sedan länge haft sl. -ö uppträder i början av beläggserierna med sl. -edhe el. likn. (Hangö, Gullö, Järsö). Hur dessa skrivningar skall uppfattas är oklart. Det kan vara fråga om andra ord (ed, öde, sida) som ombildats till ö. Men uteslutet är kanske inte att den gamla diftongen i ö har lockat till nykonstruktioner, eftersom diftonger tidigt slutade betecknas i skrift. Problemet kvarstår.

Källor

Zilliacus, Kurt, 1990b: De svenska ortnamnen. I: (Zilliacus 1990a) ”Finska skären”, s. 283–372.

Bebyggelsenamn i Pargas stad (nuvarande kommun)

Äldre belägg

Nötö

Nöthöö 1540

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.