Fl. förefaller vara personsyftande och kanske ett namn Boli, i genitiv Bola. Skrivningarna med r är i så fall utbyggnader av det kortstaviga namnet utan motsvarighet i uttalet. Man kan också ana ett -arvaby i de gamla skrivningarna. Om Bålaby är ett binamn kan det ha samband med dial. boli ’stor, tjock’ (av bulghin). Ett Bålabacka finns i Tenala. Solstrand 1940:19.
arvaby Ett dussin bynamn från Åland till östra Nyland med efterleden -by har som förled en sammansättning av ett personnamn eller en personbeteckning och ordet arve ’arvinge’. T.ex. Tosarby = ’Tores arvinges (eller arvingars) by (ofta = gård)’. Förleden (personnamn + arve) har fungerat som binamn på en eller flera personer som tagit arv. Andra hithörande finlandssvenska bynamn är Gennarby, Gretarby, Bällarby, Klåsarby. Typen är känd från Dalarna och norra Uppland, inom ett medeltida kolonisationsområde. Motsvarande datering får ges de finlandssvenska namnen, och ett samband med de uppländska är ovedersägligt. Namnen på -arvaby har behandlats av bl.a. Ståhl 1941, 1970, Granlund 1956:174 ff. och Hellberg 1987:91 f.
by Den vanligaste slutleden i det finlandssvenska bynamnsmaterialet är -by med ca 520 belägg. Namn av det slaget förekommer i alla delar av området, men klart störst är antalet i Nyland (330). Den är vanlig i Sverige, speciellt i Mälarlandskapen, men förekommer i hela Norden och i av nordbor koloniserade områden i England och Normandie. Det är alltså fråga om ett gammalt namnelement, som har varit i fullt bruk under vikingatiden och möjligen långt tidigare. Å andra sidan är ordet och namnelementet levande ännu i dag. De verkligt gamla namnen har ofta natursyftande förled: Åby, Dalby, Sundby. Sådana namn är inte vanliga i Finland, där förleden ofta är personsyftande, vilket har bedömts som ett medeltidsdrag. Ordets centrala betydelse är ’bebyggelse med en eller flera gårdar’. Enligt Hellberg får de äldsta namnen antas ha syftat på ängsmark av något slag. Någon sådan betydelse är inte aktuell för de finländska namnens del. Det är fullt möjligt att, såsom Granlund framhållit, namnelementet hos oss sekundärt fogats till ursprungligen enledade namn såsom Näs, Berg o.s.v.. Uttalsformerna står ofta i bestämd form, särskilt i Österbotten. Hellquist 1918, Hellberg 1950:146 f., Granlund 1956:157 f., Ståhl 1970, Hellberg 1987:59 ff., Holm 1987, Pamp 1988:38 ff.
Solstrand, Väinö, 1940: Namnet Karis och andra namn i Karis. Karis socken. II. Ekenäs.
Bolareby 1540
Bolaby 1546
Bolarby 1552
Bålaby 1560
Bålabacka Tenala