Beskrivning

Prästkulla benämndes under 1300- och 1400-talen även Heinlax. Konung Magnus beviljade 1351 Sigvald i Henelax en frälseförläning i hans egenskap av domkyrkans man. Detta är antagligen bakgrunden till namnet. P. Anthoni 1970:82.

Namnelement

kulla Ordet kulle hör till de svaga maskulinerna som i finlandssvenska dialekter har förallmänligat formen på -a. Som efterled i bynamn uppträder -kulla drygt 50 gånger i de södra landskapen, men saknas i Österbotten, där det dock är vanligt i gårdsnamn (Karsten 1921:622). Ordet ingår också i naturnamn, oftast i bestämd form. I många fall är gårdsnamnen säkerligen givna av jordägarna själva, och efterleden får betraktas som en yttring av namnmodet. Då bostäder ju gärna placeras på kullar är namnvalet sakligt sett väl motiverat. Jfr Valtavuo-Pfeifer 1998:54. En speciell bakgrund till vissa åländska namn av detta slag, sammansatta eller osammansatta, har Hellberg velat se i förekomsten av gravkullar från forntiden (1967:166 f). Totala antalet upptecknade namn innehållande ordet kulle är omkring 1 600 (LEX).

präst Många prästgårdar har bystatus och heter helt enkelt Prästgården. Men Präst förekommer också som tillnamn och kan som sådant ingå både i terrängnamn och bebyggelsenamn. Jord som tillhört kyrkan eller präster har ofta denna fl.

Källor

Anthoni, Eric, 1970: Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 442. Helsingfors.

Bebyggelsenamn i Raseborg (nuvarande kommun)

Äldre belägg

Præsthakulla 1399

Presthakulla 1406

Prestkulla 1410 *

Se även

Heinlax Tenala

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.